Guide 5 av 5Receptpärmen

Bygg din egen receptsamling: pärm, kort, arv och digitalt

Hur du bygger en receptsamling som håller i många år: formen, registret, hur ett recept ska skrivas för att fungera för andra, och hur släktens recept tas om hand.

En receptsamling är mer än en hög med recept. Det är ett urval av det man faktiskt lagar, med anteckningar om vad som fungerade, vem som tyckte om vad och vem man lärde sig det av. Min mormors pärm är den mest använda boken i mitt kök, och den mest personliga. Den här guiden handlar om hur du bygger din egen, så att den blir lika användbar för dig och för dem som kommer efter.

Varför en egen samling?

Det finns miljontals recept på nätet. Problemet är inte att hitta ett recept, utan att hitta tillbaka till det som fungerade. En egen samling är ett filter: här finns bara det du har lagat och vill laga igen, med dina egna justeringar. Den sparar tid, den gör vardagen enklare och den blir med åren en sorts dagbok över vad familjen har ätit.

Välj form

Det finns ingen rätt form, bara den som passar dig. De vanligaste:

  • Pärm med plastfickor: flexibel, tålig och lätt att bygga ut. Utskrivna recept, urklipp och handskrivna kort får plats. Fickorna skyddar mot fläckar. Format A5 tar mindre plats i köket, A4 rymmer mer.
  • Kortlåda: klassiska receptkort i en låda med registerkort. Ett kort per recept tvingar fram korta, tydliga recept, och det är lätt att ta ut ett kort och ställa det vid spisen.
  • Anteckningsbok: personlig och vacker, men svår att ordna om. Bra för den som skriver in recepten efter hand och inte bryr sig om ordningen.
  • Digitalt: i ett dokument, en mapp eller en app. Sökbart och lätt att dela, men kräver att du tar säkerhetskopior.

Många hamnar i en blandning: en pärm i köket och en digital kopia. Här på sajten kan du spara recept i Min pärm i webbläsaren och skriva ut receptkorten i A5, som passar i en vanlig pärm.

Registret

En samling utan register blir snabbt oöverskådlig. Bestäm tidigt hur du vill dela in den. Några vanliga sätt:

Numrera gärna korten och för en enkel innehållsförteckning längst fram. Då kan ett recept ligga under en flik men ändå hittas via en annan. Den här sajten är ordnad som en pärm med fem flikar, och varje recept har ett kortnummer.

Skriv ett recept som fungerar för andra

Det viktigaste i en receptsamling är att recepten går att laga för någon annan än den som skrev dem. Den som skriver vet alltid mer än det som står på kortet. Försök att skriva för en läsare som aldrig har sett dig laga rätten.

  1. Namn och antal: vad rätten heter och hur många portioner eller bitar det blir.
  2. Ingredienser i den ordning de används, med mängder i deciliter, skedar eller gram. Skriv ”1 gul lök, finhackad” i stället för bara ”lök”.
  3. Tid och temperatur: ugnens värme, hur lång tid varje moment tar, och om något ska vila eller jäsa.
  4. Stegen, ett moment per steg, i den ordning de görs.
  5. Tecken på att något är klart: ”tills löken är mjuk”, ”tills en sticka kommer upp torr”. Tider varierar, tecken gör det inte.
  6. Källa och datum: var receptet kommer ifrån och när du skrev det.

Provlaga och anteckna

Ett recept är inte färdigt förrän det har lagats. Skriv ner vad som hände, i marginalen eller på baksidan. Behövdes mer tid? Ändrade du kryddningen? Vem gillade det? De anteckningarna är ofta det mest värdefulla i en gammal pärm, och det är dem som gör att samlingen blir din.

Samla in släktens recept

Många familjer har recept som bara finns i någons huvud. Den som lagar maten har gjort det så många gånger att mängderna sitter i händerna. Vill du spara dem är det bästa sättet att laga tillsammans. Ta med en våg och ett decilitermått, och mät upp det som hälls i på känn. Skriv medan ni lagar, och fråga om allt: varför just den pannan, hur ser det ut när det är klart, vad gör du om det blir fel?

Det går också att spela in samtalet eller filma händerna medan de arbetar. Det är ofta lika mycket ett minne av personen som av receptet.

Tolka och bevara gamla kort

Ärver du en samling med gamla kort möter du ofta mått och ord som inte används längre: kaffekoppar, skålpund och ugnar som är ”svaga” eller ”måttliga”. I texten om gamla mått i recept går jag igenom hur du översätter dem.

Handskrivna kort är sköra. Fotografera dem, skriv av dem och förvara originalen mörkt, torrt och svalt. Hur jag gör, steg för steg, beskriver jag i texten om att rädda handskrivna receptkort.

Dela samlingen

En samling som delas lever längre. Det kan vara så enkelt som att ge en kopia av pärmen till ett barn som flyttar hemifrån, eller så ambitiöst som en tryckt släktkokbok med bilder och berättelser. Kopierar du recept ur kokböcker eller tidningar för att dela vidare, skriv ut var de kommer ifrån, och tänk på att texter och bilder i böcker och tidningar skyddas av upphovsrätten.

Börja i dag

Du behöver inte börja stort. Välj fem recept som du lagar ofta och skriv ner dem ordentligt, som om någon annan skulle laga dem. Två av mina första var silviakakan och äppelkakan, båda från mormors pärm och båda omskrivna med mängder och tider. Lägg till ett recept i veckan. Om ett år har du en samling som är din egen.

Guiden beskriver allmän kunskap om matlagning. Råd om livsmedelssäkerhet, som hur mat ska kylas, förvaras och värmas, finns hos Livsmedelsverket, och det är deras aktuella råd som gäller.

Skrivet och provlagat av

Lotta Sundin

Hemkunskapslärare sedan 1990-talet och receptsamlare sedan hon ärvde sin mormors pärm. Skriver recept som ska gå att laga på första försöket. Har du lagat något härifrån, eller hittat ett fel? Skriv till Lotta.

Recept som hör hit